Barn och läkemedel

 

Få läkemedelsstudier har gjorts på barn. Sedan år 2007 kräver EU att barnstudier görs inför godkännande av nya läkemedel. Detta har gjort att antalet barnstudier ökat, liksom nya tekniker för att göra dessa möjliga. Läkemedelsrekommendationer till barn baseras dock fortfarande i stor utsträckning på långvarig klinisk erfarenhet. I avsaknad av dokumentation är tillverkarna återhållsamma med att rekommendera sina produkter för denna patientgrupp. Ordination utanför godkänd åldersgrupp och indikation, så kallad ”off-label”, är fortfarande vanligt förekommande för barn.



.

.

Ordinationen ska följa dosrekommendationer baserade på ålder, vikt eller kroppsyta. Läkemedelsomsättningen hos nyfödda och spädbarn upp till ungefär sex månaders ålder är ofta långsammare än hos äldre barn och vuxna. Förskolebarn däremot har ofta en effektiv elimination av läkemedel, vilket kan innebära att de behöver en högre dos per kg kroppsvikt och/eller kortare doseringsintervall än vuxna. För somliga läkemedel spelar ärftliga egenskaper (genotyp) eller interaktion med andra läkemedel en avgörande roll för dosbehovet. För vissa läkemedel t.ex. antiepileptika behöver doseringen, precis som för vuxna, styras utifrån plasmakoncentrationsmätningar av läkemedlet.

Ju yngre barnet är desto svårare är det att identifiera biverkningar, både för barnet självt och för vuxna. Fysiologiska förhållanden och läkemedelsmetabolism skiljer sig åt mellan barn och vuxna. Detta innebär att barn kan drabbas av andra biverkningar än vuxna. Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket.

Det kan vara svårt att få små barn att ta sina läkemedel. Följsamheten påverkas av barnets ålder och förmåga till medverkan i behandlingen, vårdnadshavarens motivation, läkemedlets beredningsform samt läkarens och sjuksköterskans engagemang.

• Försök att ge tabletter till barn från cirka tre års ålder. Många orala lösningar, framför   allt penicilliner, smakar illa. Föräldrar underskattar ofta barnets förmåga att svälja   tabletter. Det är bra om barnet redan på mottagningen kan prova att svälja läkemedlet   i tablettform.

• Det är ofta lättare att svälja tabletter tillsammans med någon trögflytande vätska med   bitar i, till exempel fruktyoghurt. Det finns även produkter på apoteket som förser   tabletten med ett tunt, smaksatt överdrag som kan underlätta sväljning. Efter   tablettintaget rekommenderas barnet dricka välsmakande vätska.

• Vissa tabletter får inte delas eller krossas. Kortfattad delbarhetsinformation finns på   Fass.

• All inhalationsbehandling behöver övas noga, vid insättning och sedan repeteras vid   återbesök.

 

Se även:

ADHD hos barn och vuxna i avsnittet Psykiatri
Astma hos barn och ungdomar i avsnittet Andningsvägar
Bipolär sjukdom hos barn och ungdomar i avsnittet Psykiatri
Depression hos barn och ungdomar i avsnittet Psykiatri
Epilepsi hos barn och ungdomar i avsnittet Neurologi
Förstoppning hos barn i avsnittet Matsmältningsorgan
Infektioner hos barn i avsnittet Infektioner
Migrän hos barn och ungdomar i avsnittet Neurologi
Nikotinberoende hos barn och ungdomar i avsnittet Psykiatri
Psykos hos barn och ungdomar i avsnittet Psykiatri
Status epilepticus, initial behandling barn och ungdomar i avsnittet Neurologi
Sömnstörningar hos barn och ungdomar i avsnittet Psykiatri
Tillfällig behandling av orostillstånd hos barn och ungdomar i avsnittet Psykiatri
Tvångssyndrom och relaterade tillstånd hos barn och ungdomar i avsnittet Psykiatri
Vaccination av barn i avsnittet Vaccinationer
Ångestsyndrom hos barn och ungdomar i avsnittet Psykiatri